Den 5 december 2025 träffades representanter från Reumatikerdistriktet Skåne, representanter från Reumatologen i Lund och regionpolitiker.


Nedan kan du läsa om Reumatikerdistriktets frågor:

-Kostnaden för sjukvården

- Centralisering av vården

- Jämlik vård

- Kommunikation mellan region och kommun

- Värmehjälpmedel

-Ett tillgängligt journalsystem.


Ännu längre ner på sidan kan du läsa om information från Reumatologen.

Möte med regionpolitiker fredag den 5 december 2025


Reumatikerdistriktet Skånes frågor till regionpolitikerna:

1. Kostnad för sjukvården

Varför kostar sjukvården så mycket?

Moderaternas representant berättar att ytterligare medel har tillförts vården, då vi har blivit fler skåningar. Lokalerna är slitna, vilket också kostat mycket. Hyrsköterskorna har tagits bort, Ob-ersättning har ökat och det finns i stort sett inga läkare inhyrda heller (dessa fasas ut i mars/april år 2026).

Socialdemokraternas representant berättar att det inte finns ett svar på den frågan. Verksamheten är dyr. Den största kostnaden är personal. Personalen behövs och är rimlig att prioritera. Vården i Skåne är underfinansierad, vilket är en politisk fråga där partierna inte håller med varandra. Våra vårdval kostar och läkemedel är dyrt. Hur ska många nya och dyra läkemedel hanteras? Detta avgör TLV (Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket).

Sverigedemokraternas representant uppger att tidsspill är kostsamt. Exempel på detta är uteblivna besök, vilket kan lösas genom att patienterna kan göra egna tidsbokningar.

Miljöpartiets representant berättar att lokaler tar tid, är dyra och att vi inte kan påverka att det blir slitet. En annan faktor till kostnader är en åldrande befolkning med multisjukdom. Regionen vill erbjuda en god vård. En anledning till att mer vård flyttas till primärvården är att slutenvården är dyr. Det finns även effektiviseringskrav. Exempelvis sparade Centralsjukhuset Kristianstad (CSK) flera miljoner när de gjorde om labbens på arbetssätt, utan att det påverkade patientsäkerhet.

Moderaternas representant berättar att mediciner mot Alzheimer är på väg in, men den är mycket dyr. Vidare så vill vården ha många anställda och det kostar, vilket det ska göra.

Socialdemokraternas representant berättar att det kan vara bra att det inte finns för många vårdplatser, utan att vården kanske går att lösa hemma med hjälp i hemmet.

Moderaternas representant uppger att partierna värnar om primärvården, men att det finns olika åsikter om hur mycket de vill stärka verksamheten med och vad de vill lägga pengar på den.

Representanten från sjukvården (Reumatologen i Lund) lyfter fram hur viktigt det är med administratörer. Det finns en oro om vad som kommer att hända med de. Kommer politikerna tro att sjukvården inte behöver dem? AI kan inte ta över, sekreterarna behövs.


2. Centralisering av vården

Angående Reumatologens flytt från Malmö till Lund: Är en flytt aktuell? Hur går det? Vad är era tankar kring detta och centralisering av vården över lag?

En utredning kring och kommentarer kring en eventuell flytt av Reumatologen i Malmö har skrivits och lämnats från sjukvården till politikerna. Socialdemokraternas representant berättar att förslaget om flytt är en del av besparingsalternativen samt att om tanken bara är att spara, så är den inte alltid bra. Socialdemokraterna har varit kritiska och är rädda att vården ska försämras. Moderaternas representant berättar att utredningen ännu ligger hos verksamhetscheferna för olika verksamheter och att sammanslagning kan handla om att minska sårbarhet i verksamheten och att det i det här fallet har genomförts en basal utredning. Alla delar ska genomlysas och en facklig process ska genomföras. Socialdemokraternas representant förtydligar att detta är ett av besparingspaketen från Skånes Universitetssjukhus, men att det inte finns något som politikerna ska besluta om ännu. Sverigedemokraternas representant säger att inget beslut finns i dagsläget utan att det är tjänstemännen som utreder.

Miljöpartiet förtydligar att man behöver ha med sig personal i besluten om att spara pengar. Konsekvensbeskrivning behövs.

Sjukvårdens representant uppger att de förlorar platser för läkare, sjuksköterskor samt för forskning vid en sammanslagning.

Moderaternas representant uppger att flytten är under utredning och att fokus ligger på redundans.

Reumatikerdistriktet Skåne kommer att återkomma för uppföljning gällande denna fråga.


3. Jämlik vård

Vilken är er tolkning av jämlik vård i hela landet?

Miljöpartiets representant uppger att det inte ens är jämlikt inom Skåne. Exempelvis så är det ojämlikt runt om och i Kristianstad. Representanten förtydligar att ska man bli riktigt bra på något område så krävs en specialist. Den vården erbjuds på ett ställe (en ort) och det är viktigt att ha en bra kontakt till VC (vårdcentral) för att komma dit, till specialisten.

Socialdemokraternas representant uppger att jämlik behandling också beror på hur man är som person, inte bara var man bor. Nära vård (Nära vård är en inriktning där Hälso- och sjukvården bör ställa om så att primärvården är navet i vården och samspelar med annan hälso- och sjukvård) blir som ett lotteri rörande hur bra kommunikationen blir mellan VC och sjukhus. Vården är inte jämlik i Skåne och säkert inte heller i andra delar av landet. Vad är jämlik vård?= att man får den vård man är i behov av. Frågan är om patienten är redo att resa till sjukvården och hur ofta, eller behöver det vara nära. Partierna är rätt överens, men vet ej hur detta ska lösas. Socialdemokraternas representant exemplifierar med hur de hanterar distans i norra Sverige. En viktig fråga är samarbete med de närliggande regionerna. Kvalitetsregister med mera gör att det finns visst samarbete med grannregioner (specialisera vård). Lösningen är troligen samarbete och kommunikation.

Sverigedemokraternas representant påpekar att det blir svårt om det inte finns personal med rätt kompetens på alla orter. Skåne är rätt litet rent geografiskt jämfört med andra delar av Sverige. Vården är kanske inte nära, men det finns ändå tillgång till vård.

Sjukvårdens representant berättar att stöd och behandling är mycket viktigt samt att det ska ges samma information i hela landet. Sjukvården jobbar med att hela landet ska få samma information.


4. Kommunikation mellan region och kommun

Hur anser ni att kommunikationen mellan kommunens hemsjukvård och regionens sjukvård vid hemgång från sjukhus fungerar?

Sjukvårdens representanter berättar om att inom primärvården talas det om att ha en och samma läkare, för att på så vis inte behöva dra sin historia för flera personer. VC i Åhus hade provat att de kommunicerade med sjukhuset i Kristianstad. Trygg hemgång fungerade bra där genom ett kommunikationsverktyg. Vidare uppger representanterna från sjukvården att primärvården och sjukhusvården borde bjuda in till samtal med varandra om hur detta ska lösas. Primärvården är annorlunda i Skåne, då kommunikationen mellan primärvården och sjukhusen inte finns. Det blir som en dragkamp. Hos vissa VC fungerar kommunikationen bra medan det inte fungerar alls med andra. Det är då splittrat och man vet ej vem man ska prata med eller vilken ända man ska börja i.

Miljöpartiets representant berättar att Centralsjukhuset i Kristianstad anställt en biståndshandläggare för att hjälpa till vid hemgång från sjukhus.

Socialdemokraternas representant hänvisar till Hälso- och sjukvårdsavtalet (Hälso- och sjukvårdsavtalet reglerar ansvarsfördelning och samverkansformer inom hälso- och sjukvårdsområdet mellan Region Skåne och kommunerna i Skåne), och uppger att det skulle behövas ett möte.


5. Värmehjälpmedel

Vi vill följa upp hur det går med möjligheten till utskrivning av värmehjälpmedel. Går det att skriva ut dem nu?

Moderaternas representant berättar att enligt plan ska ett nytt upphandlingsavtal vara färdigt till hösten år 2026. Det är inte säkert att det är färdigt till dess, men det avtalet ska vara tydligt. Innan det trätt i kraft ska de produkter man brukar förskrivas kunna förskrivas (i väntan på avtalet). Det är svårt att veta exakt tidsmässigt när en upphandling blir klar, för om någon överklagar så faller tidsplanen. Sjukvårdens representant uppger att det är mycket olika nationellt med att få utskrivet värmehjälpmedel.

Reumatikerdistriktet Skåne kommer att följa upp frågan.


6. Ett tillgängligt journalsystem

Vi vill följa upp frågan om att det inte går att läsa patientens journal hos alla vårdgivare. Hur går det med journalsystemet? Privata vårdgivare kommer fortfarande inte åt journalhandlingar.

Socialdemokraternas representant uppger att de försöker införa ett nytt digitalt journalsystem (Skånes digitala vårdsystem (SDV) / Mellennium) och att det har varit väldigt krångligt. Vi har kommit fram till i Skåne att det måste fungera innan det börjar användas. Det finns en IT-grupp som jobbar med detta. Olika vårdgivare kan inte prata med varandra och inte med sin egen verksamhet i vårdsystemet. Detta är ett problem som ännu inte är löst. Patienter märker att de inte alltid kan se sin journal. Just nu tittar man på hur Mellennium ska kunna införas.

Moderaternas representant berättar att införseln av journalsystemet sker sakta men säkert. Under hösten 2025 har två vårdcentraler i offentlig och privat regi uppgett att de vill testa. Detta sker till hösten 2026. Miljöpartiets representant betonar att det är klokt att ta det lugnare. Sverigedemokraternas representant uppger att det är bra att ta det lugnt, även om det är kostsamt. Ett för hastigt införande kan bli än mer kostsamt. Vidare uppges att man ska be sin privata vårdenhet att skicka sin journal till sin vårdcentral, då ska det gå att få tillgång till journalen.

Socialdemokraternas representant berättar att det system Region Skåne har idag inte överlever så många år till. Det går därför inte att backa tillbaka till det. I Skåne var man tidigt ute med digitalisering, så nu sitter vi med massor av olika journalsystem inom sjukvården.

Miljöpartiets och Moderaternas representanter betonar att det även handlar om att införa ett annat, bättre arbetssätt och inte bara om att byta system. Detta stärker patientsäkerheten.

Information från Jehns Christian Martineus, sektionschef Reumatologen Sus:

Situationen för Reumatologen i Lund

Reumatologens avdelning 51 har flyttat till Blocket i Lund. Där hamnar all verksamhet under ombyggnaden. Det är väldigt ont om utrymme där för läkare, rehab, sekreterare, studentundervisning och patientsamtal. Vårdplatserna har flyttats in till Blocket, vilket innebär att det blivit färre platser. Det finns endast 6 platser för södra sjukvårdens reumatologi.

Det har gjorts en utredning om att slå ihop öppenvården i Malmö och Lund. Det finns flera verksamheter utöver reumatologin som övervägs slås ihop. Det finns dock inga lokaler att flytta verksamheten till i Lund. Nu är utredningen pausad pga. platsbrist.

Kvinnokliniken i Lund ska byggas ut. Detta medför att hela planen framför Reumatologen har grävts upp. Hur ska patienterna ta sig till reumatologen? Parkeringsplatserna flyttar från dag till dag. Detta är ett byggnadsprojekt som kommer att pågå i flera år.

(Efter mötet har ansvariga för bygget kontaktats både av Reumatikerdistriktet Skåne och av politikern Amanda Johnsson. Båda har framfört att det inte är hållbart ur tillgänglighetssynpunkt. Amanda Johnsson fick besked om att det pågår dialoger för att hantera problematiken som uppstått i samband med byggnationen. Hon har bett om att få återkoppling. Reumatikerdistriktet Skåne har fått svaret att det från och med januari 2026 kommer att finnas värdar på plats som ska hjälpa patienter att hitta).

Arbetsmiljön på Reumatologen är okej. I Malmö är det många patienter som väntar på besök. Gällande patientsäkerheten så finns det inga mätningar om vilka konsekvenser som blir av att så många väntar. Problemet i Malmö är att Reumatologen inte har full bemanning. År 2029 måste de i Malmö ha tömt baracken som Reumatologen finns i. I dagsläget finns ingen lokal att flytta till varken i Malmö eller i Lund. Skulle Reumatologen i Malmö tryckas in i Reumatologen i Lund skulle det bli väldigt trångt. Dessutom är det en gammal byggnad som man inte kan flytta väggar i hur som helst.

Datorsystem som mäter patientstatistik

KAPLAN är ett system som ska testas. Tidigare har Reumatologen bland annat haft systemet LIN. KAPLAN fungerar lite så där och skulle kunna finjusteras. Exempelvis så kan planerade patientbesök bevakas, men akuta besök kommer inte med i systemet. Vidare så har KAPLAN ingen kontakt med andra system så som Pasis och Melior, vilket innebär att någon måste göra jobbet manuellt.

Ärenden via 1177

Reumatologen i Lund har ca 10 000 ärenden per år genom 1177 e-tjänster. 50% av alla ärenden avser recept. Att förnya recept själv verkar gå bra. Tillgängligheten via telefon har ökat, därför har ärenden via 1177 minskat. Av- och ombokningar av besök är inte bra, eftersom många tider blir tomma och ingen kan kallas in på kort tid. Det talas om att patienter själva ska kunna boka in sina tider. Det finns ca 900 patienter i Lund och ca 1700 patienter i Malmö.

Ärenden gällande sjukskrivningar är tidskrävande, då det krävs en del insatser med läkarbesök och intygsarbete. De digitala provtagningsremisserna har inte fungerat bra. Patienterna kan inte se själva om de fått en remiss. Många kontakter handlar därför om ifall de har remiss eller inte. Patienterna vill gärna ha ett papper i handen om detta. Kontakterna skulle halveras om patienterna själva kunde se remissen. Läkaren kan inte se om någon annan läkare skrivit ut remiss. Finns det flera remisser så måste patienten lämna prover för alla remisser. De kanske har lämnat samma för någon annan verksamhet och ska ta samma igen. En del patienter, så som andra regioners patienter, behöver pappersremiss.

Gällande egenremisser så hänvisas 95 % av alla dessa personer till vårdcentral. Endast tidig RA-egenremisser släpps igenom.

Gällande förskrivning av smärtstillande så fick cirka 250–300 av 10 000 patienter opiater förr. Det är mindre i Malmö än i Lund. Det kan bero på att det har funnits en tradition i Lund att fler opiater skrivits ut. I Malmö har man varit strängare. Skillnader finns även nationellt sett. Plåster med opiater ska inte skrivas ut alls, för de kan lätt hamna på någon annan än patienten. Kodein skrivs ut. Citodon är inte lika uppskattat i missbrukarkretsar. Vissa opiater ska inte förskrivas ut alls. Förskrivningarna har minskat gällande opiater.

Satsningen Kloka Kliniska Val ska effektivisera labb och röntgen genom att prover tas var 6:e månad och att röntgen tas mer sällan. Inför start av behandling med metroextas görs lungröntgen, men det kommer nog ändas och tas bort om misstanke inte finns.

SRQ (Svensk Reumatologis Kvalitetsregister) är ett system som är bra för att utvärdera sjukdomar och behandlingar, använda som beslutsstöd, göra patienter mer delaktiga, för forskning, verksamhetsuppföljning, Socialstyrelsens nationella jämförelser och för att visa vårdförlopp. Patienten kan själv utvärdera via sin dator hemma eller på pekskärm på mottagning. Det finns olika moduler för olika sjukdomar och den tar 5–10 minuter att genomföra. Här mäts bland annat diagnoserna RA och psoriasis artrit. Jehns Christian Martineus har sina patienter i detta system och kan därför se hur många patienter han har med olika diagnoser. Redovisning sker varje månad. 80–90 % av originalmedicin byts ut mot biosimilar. Det brister i registreringarna. Detta beror på tidsbrist. Läkarna ska ta hand om studerande och ligger hela tiden efter i arbetet. Det är även svårt att få patienterna att registrera hur de mår innan de kommer till besöket.


Leg. sjuksköterska berättar om sjuksköterskemottagningen på Sus i Lund:

En legitimerad sjuksköterska från Reumatologen i Lund berättar att som sjuksköterska på Reumatologen är arbetsuppgifterna bland annat att ge patienter råd, stöd, undervisning och att följa upp behandling och mående. Sjuksköterskan har en samordnande roll om att knyta samman läkemedelsbehandling, omvårdnad och rehabilitering. Ett steg i att hjälpa patienter i sin egenvård är att lära dem att ha tilltro till sin egen förmåga. Det går inte att ta bort själva orsaken till att patienterna mår sämre, därför är det bra att lära dem att hantera situationen. Några exempel på vad som hindrar egenvården att fungera är depression, trötthet och smärta. Information och kunskap minskar oron.

På Reumatologen arbetar de i team (lag) av läkare, sjuksköterska, arbetsterapeut, fysioterapeut och kurator. Detta ger fördelar både för patient och för personal.

Att jobba i team/lag minskar kostnader enligt studie från Alaska. Det ger kontinuitet då patienten får träffa samma personer och det ger god tillgänglighet.

Sjuksköterskorna på Reumatologen i Lund tar emot fysiska besök istället för att enbart ta emot telefonsamtal. De jobbar personcentrerat (rätt sak för rätt person i rätt tid) och enligt kampanjen ”Kliniska val”, som delvis syftar till att ta bort onödiga åtgärder inom vården.

Den biologiska medicinen har ökat öppenvården och drastiskt minskat slutenvården.

På Reumatologen finns dagvård (exempelvis infusionsmottagningen), slutenvård och sjuksköterskemottagning. Här hanteras ärenden via 1177 och det finns telefonrådgivning.